Ny blogg

NY BLOGG <-----

Ända skillnaden på adressen är att nya bloggen har två P i sig. Jobbar på att fixa så den heter lika dant som den jag har nu.

Duschad och redo för mys...

Gött och få ha duschat, duschade ju inte själv heller för den delen ;)

Det verkar helt plötsligt OK att lägga ut utmanande/fjortis och utvickningsbilder. Inte ska jag vara seg på att hänga med i trenden. Fast jag tycker inte detta är en "utvicknings bild" nej det är när man sitter i underkläder eller tex byxor och bh... beror helt på hur man står och så. Nej men allvarligt talat jag kan allt ta värre bilder än så här. Dock tar älsklingen de bilderna direkt och låter mig inte få dem tillbaka om ni fattar vinken. Thihihi...

Älsklingen har små syskon som jag FÖRSÖKT att förklara vad som är rätt och fel på internet (jag har inte lyckats, bilden säger nog varför) den ena är det redan försent för, den andra är för smart men de är de två minsta jag hoppas på att de inte skall falla för "trycket" med dagens påhopp med sådan skit.

HAHA va "bra" förebild man är, defenitift inte!

Läggdags snart

Tittar på den 25;e Beck filmen nu, tittat på den en gång tidigare men var inte så intresserad då så förstod inte så mycket. Denna var ganska bra men inte en av de bästa om man säger så. Gundvalls röst är bara att dö för!!!

Är det mer okej att lägga ut fjortis bilder över hela nätet eller övedrivet många bilder på sig själv på bloggen?

Mikrofonkåt

Gud vilken skön låt!

Mmmmums, älsklingen!

Mys pys ikväll, blir varmasmörgåsar och kanske ett glas vin idag istället för imorgon. Gubben min har praktiserat idag och fick goda nyheter. Det blir kanske lite jobb framöver till honom. STOLT över honom nu. Får hoppas på att det blir fast anställning lite senare.

Vanetta skulle egentligen komma idag så det blev inget gym idag, en halvtimme före jag slutade skrev hon att hon kommer imorgon. Får hoppas på det så man kan träna på torsdag istället då. Men det beror ju på om jag får lönen imorgon så kan jag köpa gymkort innan jobbet och då har det ingen betydelse när Vanetta kommer. Kom på det att det kanske låter dumt när jag säger att jag skulle få lönen idag men det står liksom i mitt anställningsbevis på att jag skall få lön den 23;e (idag) varje månad. Än så länge har den inte kommit. Men men får den väl så småning om.

Smirnoff MULE...

Just kommit hem från jobbet, var lika tråkigt som vanligt. En hälsoinspektör kom idag (hon kan inte ha varit mer än tre år äldre än mig) cheferna kan inte ha varit bereda på det, såg så ut iaf. De fick kritik om att det var smutsigt på visa ställen och lite andra småsaker. Själv fick jag ingen kritik alls om hur det såg ut vid disken. Är mitt så kallade "kontor" HAHA!

Längtar till torsdag för då kommer spritleveransen med de nya cidersorterna, undrar verkligen om Smornoff Mule verkligen blir så populärt. Men men det får vi se på lördag hur många som är kvar.

Tycker att dagarna gått fort nu, är onsdag "lill lördag" imorgon och då äntligen får jag ta mig ett glas vin. Hann ju inte det i lördags för jobbade till halv 9, gick hem och började städa och så kom Älsklingens små systrar inte allt för länge efter det.

Nu blir det simpson en liten stund, hörs senare.

Läggdags

Ska väl bli lite sovning nu, bara tvätta bort sminket och den dagliga viktkolningen och sen hoppa i säng med neken gubbe ;) Thihi. Sådant som händer när man är vuxen fört!

Önskar jag fick lön så jag kunde köpa mig ett nytt gymkort. Skulle behöva träna känner jag. Synd att brösten blir mindre ju längre man tränar ;P

Vill sova nu

Kanske ska gå in till grannen och se på hennes förråd (som vi fann ut att det fanns för ett litet tag sedan), eller sätta mig brevid Pontus och spela lite tv-spel.

Önskar bara att jag kunde bli trött och somna nu, men så enkelt är det inte. Träffade Sakar på bion, hon jobbar där och tjänar 95 kronor i timman!!! Och jag tjänar mellan 85-90 kronor per timme liksom. Surt detta. Imorgon blir det CV skrivande efter jobbet, måste hitta något söndags/kvällsjobb eller helt enkelt ett nytt jobb. Trodde aldrig att jag skulle försörja min pojkvän, visst jag vet hur han är och vad han är kapabel till men trodde ju inte att det skulle gå så långt som detta... Hade hoppats på att få försörja en liten bebis (om några år) men man skall ju ha ett riktigt jobb till det vill säga då. Jaja kampen om överlevnad fortsätter imorgon bitti igen.

Angående nya Harry Potter filmen

Just kommit hem från bion, slutet av filmen var pengarna värt kan man väl säga.

Daniel Radcliffe som spelar huvudrollen (Harry Potter) har vuxit upp och har blivit man passa inte längre som den 17 åriga herry potter som han utger sig att vara i filmen. Även Ron Weasley´s aktör Rupert Grint såg alldeles för gammal ut. Men man kan inte bara byta skådespelare efter 6-7 års filmande. Det skulle ju förstöra hela filmen.

Har läst boken (Harry Potter och dödsrelikerna) men kommer inte ihåg precis allting lade jag märke till under filmens gång. Som fru baggot... eller vad hon nu hette som de träffade vid Harry Potters gamla hem, egentligen var Voldemorts orm (Nagini). Mins jag ingenting av. Men att den söta Dobby dör mins jag tyvärr! Det var det sorjligaste i hela boken. Och de just den delen ganska bra i filmen men den kunde ha varit mer dramatisk så som i fjärde filmen (Harry potter och den flammande bägaren) där Cederik dör. Dobby fick iaf en liten begravning som var gulligt tyckte jag.

Lucius Malfoy var lika stilig som vanligt, riktigt ståtlig karl! Dock såg han lite sliten ut och hade skäggstub. Hehe det kanske var meningen också ;) Början var dryg och riktigt tråkig men slutet var bra. Den sista scenen i filmen kunde de ha gjort lite mer spännande, en del filmer fastar man vid och vill se nästa film direkt men så var det inte med denna filmen.. tyvärr.

Hemma från jobbet

Precis kommit hem från jobbet, fick inge skäll idag heller och det var gött de! Fast idag klippte vi dukar till alla borden och det var ju inte det roligaste man kan göra. Hade så mycket annat jag skulle behövt göra liksom.

Nu sitter älsklingen och värmer kolet, har köpt oss en vattenpipa som vi tänkte pröva nu innan vi sticker och tittar på nya Harry Potter filmen.

Natta

Det börjar närma sig dagen L, L som i LÖN. Är riktigt spänd på vad det blir för lön den här månaden. Imorgon skall jag iaf ringa skatteverket och se om jobbet har betalat in skatt eller om de tog pengarna och la det i egen ficka.

Måste väl försöka sova nu så jag orkar jobba imorgon. Inte för att jag någonsin orkar det men så får det bli nu.

P-bilder

En blogg behöver bilder, speciellt på den som bloggen handlar om!

Tillbaka igen

Tillbaka igen, dags att skriva av sig lite. Saknat mig?

Hur länge sen kan det vara nu sen jag skrev sist, 2 månader eller så. Har nog tappat många läsare.. Om jag hade några ^^

Senaste tiden har man jobbat som en dåre för att försörja sig själv och en lat pojkvän. Än så länge har pengarna räckt till men jobbet suger verkligen. Trodde då aldrig att jag skulle jobba som servitris på stans dåligaste restaurang (tyckte det innan jag fick jobbet), jobbar ihjäl mig 6 dagar i veckan för 8000 kronor i månaden bara. Är iaf bättre än 6000 som man fick från soc.

Jonte har flyttat (saknar honom lite) och erica har flyttat in. det är förvånansvärt va fort hon fick det hemtrevligt och mysigt tycker jag.

Har färgat håret svart (vet inte vad som flög i mig) och satt i hårförlägning. Älsklingen skall få ta och klippa bort lite för känner att den är lite för lång. Vill helst att det ser normalt ut. Har börjat julpynta lägenheten och har äntligen skaffat draperi till sov alkoven plus en ny soffa,tv-bord och matta.

Under veckan har vi rensat förrådet och garderoberna så nu äntligen är allt onödigt skräp borta. Fick oss en silver (plast gran) av min mamma som vi ska ha till jul och det ska bli kul och se hur vi skall klä den i år. Älsklingens pappa kom med en lysande idé, istället för kulor så kan man ha prips blå burkar hägnas i granen... Haha vi får med den saken ;)

Jag har varit mycket duktig de senaste tre månaderna, har gått ner 5 kilo! Stolt över mig själv, fast har varit jobbigt faktiskt. 5 kilo är inte mycket men genom att gå ner 5 kilo utan att träna så är det duktigt. Jaja ni bryr ju er inte om det iaf så behöver inte gå on mer på den saken.

Till veckan när jag får min lön (om kineserna tänker ge mig den) så skall jag satsa på en gymkort. Vet inte om jag skall satsa på badhuset eller Outlet. Vi får se, det beror helt på lönen det. Tänker inte träna stenhårt för att bli smal, nej faktiskt inte. Vill bara få upp konditionen igen. Både min kropp och mitt psyke kommer att må så mycket bättre.

Jaja nu har man bablat tillräckligt =) sov så gött på sej!

FAAAN VA LÅNG TID

Haha nu har det äntligen skett! Har haft världens OCH DÅ MENAR JAG världens FULASTE cykel som jag har velat bli av med och det tog hel TVÅ MÅNADER tills den blev stulen!!! HAHA den har inte varit låst sen s jag fick den och så här lång tid tog det. Ojoj dåliga ni är da =P

R.I.P Michael Jackson

Hittade en blogg om den underbaraste Michael Jackson

LÄNK

(Inlägget om Kevin finns nedanför)

Mordet på Kevin Hjalmarsson i Arvika 19 augusti 1998

Mycket prat om Kevin på sistone. Så jag googlade upp det och när jag satt och läste det här hemska som hände för 12 år sedan så blir jag lite ledsen. Men vem blir inte det!? Som ni kommer att läsa här under tog det 11 för hans far att komma över det. Skulle det varit mig så skulle jag nog aldrig ha kommit över det. Skulle antagligen låst in mig i ett rum och stannat där... Tänker alltid "kan det inte hända något i denna j*vla stan snart" det händer saker det gör det men dessvärre bara dåliga saker. Denna stan är full av knarkare, alkisar och massa dåligt folk. Inte konstigt det som hände Kevin hände!!!

Det är inte så ofattbart att det hände en sådan grej här, mot en sådan liten pojke men ändå känns det som om det är bara ett skämt eller bara en tragisk händelse, jag viset inte ens om detta förren tre år sedan så för mig är det ofattbart... Och så hemskt att tänka på.

11 år efter att 4-årige Kevin dödades kan hans pappa börja leva igen

Det har gått elva år sedan fyraårige Kevin dödades av två andra barn i Arvika.

Hans pappa Patrik vet fortfarande inte vilka som gjorde det och han är inte säker på att han någonsin kommer att vilja veta.
På ett sätt vill jag det och samtidigt vill jag det inte. Och vad skulle det tjäna till?
Tiden läker inte alla sår. Man måste jobba själv också. Patrik håller fortfarande, elva år efter att han förlorade sin son, på att lära sig att leva med den värsta sorgen av dem alla.

Söndagen den 16 augusti 1998 lekte fyraårige Kevin med två andra barn, en femåring och en sjuåring. Två helt vanliga barn. De hade klättrat i träd tillsammans, hoppat längdhopp och sedan hade det blivit bråk. Sjuåringen hade gett sig på Kevin. Efter ett tag slutade de att bråka och beslutade sig för att leka fiskeleken. De tog en gren från ett träd och gick ner till Kyrkviken och låtsades fiska. Men bråket startade igen. Det handlade om vem som skulle bestämma. Men den här gången slutade de inte bråka. Inte förrän de två små pojkarna hade misshandlat Kevin till döds. Han hittades senare på kvällen i vattnet av sin morfar.

Patrik kommer aldrig någonsin att glömma den där dagen för elva år sedan.

Min bror Tomas ringde och berättade att det hade hänt något med Kevin. Sen ringde polisen och ville att jag skulle komma till sjukhuset. Min bror Tomas följde med mig och körde. När jag kom dit var Kevins mamma redan där. Efter en stund kom läkaren och berättade att de tyvärr inte kunnat rädda honom. Då hade jag ingen aning om vad som hade hänt.

Först fick Kevins mamma och hennes sällskap gå in för att säga adjö till Kevin. Därefter var det Patriks tur. Men hans stöd, brodern Tomas, stoppades av vakter utanför och Patrik fick gå in ensam.

Jag blir förbannad än i dag när jag tänker på det. Det måste väl ändå vara upp till mig att bestämma vilket stöd jag vill ha med mig.
Synen som mötte honom när han kom in till Kevin har också etsat sig fast för evigt.
Det var fruktansvärt. Kevin låg där så liten på britsen, alldeles livlös.

Det var då, i samma stund, som vanmakten grep tag i honom.

Stängde in sig med sorgen

Sent på kvällen den dagen slöt Kevins pappa in sig i sig själv. Han grät och grät och när tårarna tog slut lät han tonerna i den egenkomponerade musiken gråta i stället.
Jag tänkte att tiden kommer att göra det outhärdliga uthärdligt, säger han.
Men så blev det inte. I stället isolerade han sig bara mer och mer och blev folkskygg. Han fastnade i sig själv och i sorgen och satt fast i tio år.
Han var tveksam till att ställa upp på den här intervjun. Men de senaste åren har det hänt så mycket som är nytt i hans liv. Sättet att tänka till exempel. Att våga släppa in livet, känna, trots att vissa saker gör ont.

Han har haft en relation till en varm och förstående kvinna och han har blivit redo att möta livet igen.
Patrik bor fortfarande kvar i staden som för alltid kommer att vara förknippad med Kevins död. Det är i Arvika som Kevin ligger begravd. Patrik besöker graven ibland. Trots att det gör så ont.
Jag tänker ofta på Kevin och hur han skulle ha varit om han fått leva. Om han skulle ha blivit musikintresserad som jag, till exempel.

Patrik tystnar och hans ansikte får ett sorgset drag över sig.

Ögonen söker sig till ett fotografi av Kevin som står på fläkten. Det är taget ett par månader innan han rycktes bort ur Patriks liv.
Jag älskar den där bilden. Han har precis ätit ostbågar med sin syster och är kladdig i hela ansiktet, säger han och ler.
Patrik vet än i dag inte vilka barn som dödade Kevin. Inte mer än att de var fem och sju år gamla då det hände.
Men jag kan inte förstå inte hur det kunde ske. Hur en lek bara kan spåra ur så katastrofalt som den gjorde, säger han.
Just att det var barn som begick det fruktansvärda brottet gör allt så mycket svårare.
Det är klart att jag känner ilska mot dem, de dödade ju mitt barn, men vad ska jag säga, de var ju också barn …

När Kevin dödades var han hos sin mamma i Dottevik i Arvika. Hon och Patrik var separerade. Kevin dödades med en pinne som trycktes mot hans hals och kvävde honom. Det som Patrik har svårt att förstå är det som hände efteråt. Att barnen skulle ha släpat honom 30 meter ner till vattnet.
Varför då, undrar man. För att det skulle se ut som om Kevin drunknat? Jag tror inte att barn i den åldern är så logiska. Men enligt polisen var det så det gick till?…

I ett vakuum

Hela det första halvåret efter dödsfallet befann sig Patrik i ett vakuum. Inte ens musiken som funnits med som en röd tråd genom hans liv brydde han sig om. Tonerna dog.
Min bror Tomas var min räddning. Utan honom hade jag inte överlevt, säger Patrik.
När tårarna var slut var ändå vanmakten och frustrationen tvungna att få utlopp på något sätt. Till slut hittade han tonerna igen, så att de fick gråta åt honom.
Jag förlorar tid och rum och försätts i ett deprimerat tillstånd, när jag spelar. Det är så smärtsamt, på gränsen till olidligt, men samtidigt så ofantligt skönt. Befriande på något sätt.
Så har musiken alltid varit för Patrik. Hans intresse för musik började när han var sju år och hans föräldrar låg i skilsmässa.

Det var mycket bråk hemma och då upptäckte jag tramporgeln som stod i vardagsrummet. Jag satte mig där, i mitt trygga hörn, och förlorade mig i min egen värld och hittade melodier.

Ingen fotbollskille

När Patrik sedan började skolan och föredrog att spela piano i klassrummet framför att spela fotboll med de andra pojkarna, då började utanförskapet för att sedan vara hela grundskolan.
Jag har alltid varit annorlunda. Det var först i gymnasiet som jag blev accepterad och slapp den psykiska mobbingen.
Men musiken har följt honom. Sedan Kevins bortgång har han skapat tusentals melodier. Han har tappat räkningen, men allt finns inspelat och dokumenterat.

Musiken är åt det meditativa hållet. Vacker, skör och en gnutta sakral. Den fungerar utmärkt i samband med healing.
Jag har ingen aning vad den skulle fungera till. Jag skriver bara utifrån mig själv. Men folk som lyssnar säger att de mår bra av den. Att musiken träffar rätt i hjärtat. Det är roligt att de säger så, eftersom jag faktiskt hämtat musiken från djupet av mitt hjärta.

För ett tag sedan träffade Patrik en kvinna som han vågade inleda ett förhållande med. Hon öppnade en annan kanal som hjälpte Patrik att komma ur sitt introverta liv.
Hon var väldigt förstående och accepterade mig som jag är. När det blir för mycket för mig måste jag sätta mig ner i mitt trygga hörn och komponera. Det är förutsättningen för att jag ska orka leva, faktiskt ett sätt för mig att andas. Man kan säga att hon visade vägen för mig – men det höll inte. Jag är inte helt enkel att leva med och inte har jag blivit enklare efter det här med Kevin.

Fortfarande är musiken med honom. Patriks önskan med sin musik är att få andra att må bra.
Det är klart att jag har en dröm om att också kunna leva på den, men jag är inte så affärsmässig som man kanske måste vara för att kunna göra det, säger han och skrattar.

För det gör han nu för tiden, skrattar alltså.
Just nu arbetstränar han som vaktmästare och han trivs ganska bra med att skotta snö och kratta gräsmattor.
Nu ligger resten av hans liv öppet som en oskriven bok. Bokstavligt. För just nu håller han på att skriva historien om sitt liv och i den ingår även historien om vad som hände med Kevin.
Det känns som att jag vågar leva igen. Det är ju det Kevin skulle ha velat, att jag ska leva mitt liv fullt ut. Inte att jag ska vara ledsen.

LÄNK

Min största dröm...

Haha lite skrattretande, nu har man klassats som fjortis ^^

Äh bara lite roligt, som om någon bryr sig!

Min älskade JoJo

Vad skulle jag göra utan JoJo?

Det har varit jobbigt men jag klarade det, men skulle nog inte kommit fram till målinjen utan henne! Älskar min bästa vän, tack för att du finns!!!

Har just hänt något riktigt bra i mitt liv men igengäld har jag lovat att sluta snoka, är en jävel på att snoka i andras liv och det är en FRUKTANSVÄRD HOBBY och nu ger jag just fan i det. Sen vet väl alla hur prat glad (skrytsam) jag är och just det som händer i mitt liv just nu skall jag försöka hålla inne för ingen har med det och göra. Så tänkte bara berätta att bloggen kommer att bli en helg blogg. Skriver på lördag och söndag om lite om allt möjligt men inte allt förstås.....

Love yah

Har inte haft tid till mycket de senaste dagarna. håller på att städa och rensa lägenheten.

Kom precis hem efter att ha åkt runt lite med grannen, alltid lika kul att åka bil.. Skriver mer imorgon

Puss hej

En lurvig typ

Praktiken gick inte alls bra idag men sak samma, fick iaf sluta innan 6. Var inga kunder och det fanns inget att göra. När jag kom till fågelmannen så stötte jag på en gammal kompis från G-skogen, länge sen sist man såg lilla Malin =)

Kul var det iaf, och nu har älsklingen fått för sig att vi ska börja med cosplay också ^^ Får se hur det kommer att sluta.