Livet är en gåva, var tacksam och gör någonting bra av de

Imorgon är det en månad sen, en månad av sorg, av ilska och av lidande men vist har de satt fina spår? Smalare och en aning klarare i huvudet. Ibland behövs det motgångar för att kunna inse vissa saker och ting. Iaf en riktigt mysig och en av de mest äkta människorna som jag har möt sa åt mig att skita i att skriva blogg och lägga ut hela mitt tråkiga ynkliga liv på nätet, och vist det stämmer så bra och har ingen lust med att göra det häller. därför jag inte skrivit så mycket här, ingen vet exakt vad som hänt under denna senaste månaden och de som tror de vet så kan jag säga så mycket som så här, ingen av OSS har varit 100% ärliga mot er äckliga snokande "kompisar" som vi har. Snälla allvarligt hur duma är ni? Iaf de som har försökt lägga sig i (och frågat mig) och snälla vet hur ni arvika bor fungerar, måste ha något att prata skit om och bara göra det jävligt för alla andra. Herre gud, tycker så synd om pontus att han måste umgås med sådant folk. Älskar honom och vill allt väl, du ska vara lycklig och bara vi är vänner så löser det sig till slut mellan oss vilket sätt det än är =) Nu har jag tramsat för mycket om alldeles för privata saker.

Nu går vi in på vad som har hänt ikväll, åt middag och fick prata lite allvarligt prat. Behövde veta men ville egentligen inte veta... men nu vet jag iaf och jag kan inte göra mer än att låta tiden gå och nöja mig med det som händer.

Varit riktigt orolig för jessica också under en tid och idag fick man höra hur det var med henne och är evigt tacksam att du hörde av dig hjärtat. Älskar dig!!!

Ta varje dag med ett leende så löser sig allting till slut